2011:96 En lösning

En hastig blick över axeln innan hon slank in genom porten. Utan att tveka tog hon de få stegen nerför källartrappan. Den blanka nyckeln i hennes hårt knutna hand gled utan tvekan in i det rostiga låset. Hon stod stilla i mörkret och hörde hur dörren föll igen bakom henne. Först då famlade hon över väggen tills fingrarna hittade strömbrytaren och den trånga gången plötsligt badade i ljus. Det fuktiga betonggolvet var smutsigt och på några ställen såg hon lämningar efter små fyrfotingar. En svag doft av mögel fick henne att irriterat gnugga sig på näsan.

Hon skyndade genom gången fram till en kraftig dörr och kunde efter visst besvär öppna den med sin nyckel. Hon låste bakom sig och tände lysrören i taket. Värmen spred sig i bröstet när hon såg att allt verkade orört. Alla redskap låg på sina platser och i rören och flaskorna på bordet syntes olikfärgade vätskor.

- Perfekt. Nu ska jag bara fixa det sista.

Hon öppnade ett skåp och granskade flaskorna på hyllan. Slutligen valde hon en flaska utan etikett där det endast fanns en liten slatt gul vätska på botten. Ur innerfickan på jackan tog hon fram en gammaldags pillerask. Den var uppdelad i två fack och i det ena låg ett fint grått pulver. Hon drog på sig ett par handskar och satte en tratt i flaskans mynning. Utan att skaka på handen hällde hon pulvret ner i flaskan och såg hur det började lösas upp.