Det var mycket som stod på spel, men hon kände sig trygg. Efter så många
månader av planering kunde ingenting gå fel. Hon visste vad hon skulle säga,
hur hon skulle bemöta eventuell kritik, vad hon skulle ha på sig och hur hon
skulle se ut. Den grå dräkten som hon hämtade på kemtvätten för flera månader
sedan hängde i garderoben och bara väntade. Dokumenten var kontrollerade
hundratals gånger och låg nu nerstoppade i en liten portfölj i brunt skinn.
Hon svalde den sista klunken av teet och reste sig från frukostbordet.
Borstade smulorna från bordet och satte ner disken i vasken. I badrummet
började hon den omständliga proceduren med underlagskräm, primer och foundation.
Allt för att se så naturlig ut som möjligt. Hon samlade håret i en låg knut i
nacken, tog på de sköldpaddsbågade glasögonen och toppade det hela med diskreta
pärlor i öronen.
En snabb blick på klockan bekräftade att hon höll tidsplanen. Hon tog fram
dräkten ur garderoben och drog av plastskynket som satt kvar sedan kemtvätten. Kjolen
stramade över höfterna och midjan var så trång att hon knappt kunde få igen
knappen. Satan också – här låg tydligen något extra kilo som inte hade ingått i
planeringen. Hon suckade och hoppades att kavajen skulle dölja problemet. Hon
kände sig inte alls bekväm.
Bra skrivet.
SvaraRadera"för att se så naturligt ut som möjligt"? Ja det är så det brukar kommenteras :-).
SvaraRaderaIntressant text. Undrar hur det gick för henne? Kan vara väldigt jobbigt med föreläsningar där man inte känner sig snygg i kläderna.
Bra!
SvaraRaderaBra! Jag både ler och tycker synd om henne.
SvaraRaderaÅ jag känner hur det stramar, ingen bra utgångspunkt om hon vill känna sig naturlig...
SvaraRaderaBra fångad vardagssituation. Vill knäppa upp och släppa ut!
SvaraRaderaAjdå! Bra.
SvaraRaderaFörresten: "primer"??? Inte underligt att jag ser så onaturlig ut! Ska genast googla och skaffa!
Tänk så mycket man behöver som man inte ens har någon aning om att det finns! Inte konstigt att livet är komplicerat! ;-)
Radera