Övning 364 - Året som gått

Decembersolen nådde knappt över hustaket, men några otämjda strålar lyckades ändå snudda vid hennes kinder där hon satt på den gamla bänken och vände ansiktet mot himlen. Några få minusgrader gjorde att det knäppte i grenarna och i det gamla huset. Ett tunt snötäcke gav hela bilden ett overkligt, nästan magiskt intryck.

Anna tog ett klunk ur tekoppen och andades djupt. Hon kände sig nöjd, ja rent av lycklig. Aldrig hade hon väl trott för ett år sedan att hon idag skulle sitta i den här vackra bygden, i ett hus som hon faktiskt ägde och känna sig så tillfreds. För precis ett år sedan hade hon varit mitt uppe i förberedelserna för nyårsfesten. Hon lagade mat, dukade och planerade. Det var viktigt att allt blev rätt. Svårast var att veta vilken klänning hon skulle välja. Om han inte gillade den skulle kvällen vara förstörd. Länge hade hon funderat på att faktiskt fråga honom vilken klänning hon skulle ta, men inom sig visste hon ju att det också skulle bli helt fel. Utåt sett var Ulf den perfekte mannen. Han respekterade henne och var stolt över henne. Uppmuntrade henne att fatta egna beslut. Alla hennes väninnor började spinna av välbehag när han var i närheten. Men ingen av dem visste att han var någon helt annan när de var ensamma. En tyrann som långsamt och målmedvetet demonterade hela hennes person. Av all driv, entusiasm och glädje hon hade haft fanns inget kvar. I botten av hennes tomma själ låg en klump av rädsla som fick henne att maniskt planera vidare för den perfekta nyårsfesten.

På något sätt hade hon för ett år sedan fortfarande haft en naiv dröm om att allt fortfarande kunde bli bra. Att Ulf trots allt skulle visa sig vara den där mannen som hon blivit förälskad i och att de skulle kunna utvecklas tillsammans. Den drömmen fick ett abrupt slut för ett år sedan. Festen hade varit en katastrof från början till slut och Anna hade legat sönderslagen på sjukhus i veckor efteråt.

Men katastrofen hade också varit början till något nytt. Ur askan reste sig en ny Anna. En Anna som inte bara ifrågasatte sin relation utan hela sin livsstil. Det hade inte varit enkelt, men på ett år hade hon bytt yrke, bostadsort, umgängeskrets, ja faktiskt hela sin identitet. Och hon hade gjort nya, medvetna val och inte fastnat i gamla hjulspår. Det hade varit ett jobbigt år, men hon var nöjd med vart det hade tagit henne. Under det kommande året skulle hon bara njuta av sitt nya liv.

Anna reste sig från bänken och gick in.