2010:131 Ekonomiskt lättsinne

- Ska det vara en gåva? Flickan bakom disken tittade på honom med ett höjt ögonbryn och höll upp den lilla asken.

- Ja, slå gärna in den, tack.

Hon tog ett mörkblått papper och sedan ett blankt silversnöre. Nästan onödigt eftersom Tessan strax skulle slita av det när hon förväntansfullt öppnade paketet.

- Då blir det 14.900:-.

Han tog fram sin plånbok och valde ett kontokort. Tittade på de präglade bokstäverna som bildade hans namn. Tänkte på de osynliga vågorna som förband hans kort med Tessans konto. Vilken ofattbar tur han hade haft när han träffade henne! De var ett perfekt par! Hon älskade honom och de hade roligt tillsammans. Att hon dessutom var enormt förmögen var ingen nackdel. Han kom inte från påvra förhållanden, men det hade heller inte funnits utrymme för extravaganser. Inte hade han direkt saknat något, men nu, nu var det som om han inte kunde hejda sin köplust. Varje dag såg han något nytt han ville ha. Han ville fylla deras hem med vackra saker, ha de senaste tekniska prylarna, överraska Tessan med resor och presenter. Ibland skrattade hon åt hans iver och då kunde han känna värmen som strålade ut från de röda örsnibbarna. Förlägen tänkte han att det var hennes pengar han konsumerade. Men det var ju till dem båda försvarade han sig med.

Han gick ut ur butiken och skulle snedda över gatan till cabrioleten han köpt på deras ettårsdag när blicken föll på den välskräddade kostymen i ett skyltfönster. Att den var dyr syntes på långt håll och instinktivt vände han bort blicken. Så stannade han upp och vred sig sakta tillbaka.

- Varför inte? tänkte han och sköt upp dörren.