söndag 6 september 2009

Övning 249 - En obehaglig känsla

Söndag kväll. Familjemiddagen hade avnjutits under stoj och stim. Och diverse tjuvnyp förstås. Tre söner i varierande åldrar gjorde matstunderna högljudda och roliga, men de kunde också sluta i katastrof med gråt och tandagnisslan. Nu var det dags att ta itu med köket. Barnen hade försvunnit upp till övervåningen och maken hade dragit sig tillbaka i garaget med sina älsklingar. Motorcyklarna. Trots att han haft det intresset redan när de träffades för tjugo år sedan var hon tvungen att erkänna för sig själv att svartsjukan bara växte med åren. Visst var det löjligt, men hon var faktiskt lite svartsjuk på sin mans stora hobby. Hon hade aldrig själv haft ett lika starkt intresse för något. Det var ju barnen förstås och jobbet. Men det var ju mera självklart och inte en egokick på samma sätt.

Hon gick ut in köket som var helt belamrat av odiskade kastruller, feta plåtar och den sotiga spisen spred en frän doft. Det var bara att kavla upp ärmarna och sätta igång. Hon suckade och tog på sig ett förkläde. Septemberkvällen utanför var redan mörk. Hon kastade en hastig blick ut genom altandörren. Mörka skuggor vajade i vinden. Trots att hon älskade altanen och det extra rum den innebar på sommaren ryste hon vid tanken på de mörka höst- och vinterkvällarna. Hon kände sig så utsatt och exponerad där hon stod i det väl upplysta köket, som en levande måltavla för allt som kunde gömma sig därute i mörkret. Hon ruskade på sig för att bli av med den obehagliga känslan och började metodiskt skölja av tallrikar och fat för att sätta in dem i diskmaskinen. Hon var noggrann, men snabb och utan att någonsin vända blicken mot det stora fönsterpartiet hade hon snart fyllt hela maskinen och böjde sig fram under diskhon för att ta fram disktabletterna.

Det var då känslan av att vara iakttagen fyllde hennes medvetande. Hon ville vända sig om, men något höll henne tillbaka. Hon tog en av tabletterna och rev av pappret. En blodåder dunkade i tinningen på henne och hon fick uppbåda alla krafter för att inte rusa ut ur köket. Det var när hon placerade tabletten i diskmaskinen som hon såg den. En liten röd lysande fläck. Förhäxad stirrade hon på fläcken medan den långsamt klättrade upp för hennes kropp mot bröstet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar