På den här gatan är det alltid sommar. Tiden har stannat i minnet en varm solig dag när humlorna surrar och livet är perfekt. Tiden stannar och samtidigt flödar den. Tiden är oändlig. Jag vaknar tidigt och går ner till ”Brända gårn”. Gullvivorna vippar blygt mot mig och jag gräver raskt upp en liten planta. Den ska jag sätta hemma i min trädgård. Jag går vidare ut till Ön och slår en liten lov. Kollar att allt är som det ska. Vågorna kluckar och vassen susar. När jag kommer hem har huset och syskonen vaknat. Jag planterar mitt lilla stöldgods och nickar nöjt. Här kommer den att trivas.
Nu flödar lektiden. Alla kompisar löser av varandra i en lång ringdans av lekar. Vi bygger kojor, lådbilar, klättrar i träd och leker Bollen i burken. Tiden är oändlig. Hopprep, långrep, studsbollar och slime. Föräldrarna är märkligt frånvarande. De dyker upp som serviceinstanser med saft och bullar. Flyttbilen kom när jag var elva. Jag grävde aldrig upp min gullviva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar